Det var väldigt mkt folk som ville lyssna på Jan Björklunds tal i Almedalen igår. Han fick dom att stanna och lyssna på hela talet genom att vara hemskt persoooonlig i sitt tilltal.
”Susette är en undersköterska. Hon är...”
”Lisa-Stina har ett spännande arbete på en restaurang…”
”Wilhelmina Skoog föddes…”
För övrigt tyckte jag att det blev lite hemskt men också lite, lite roligt när Viggo Kavling dömde ut Örebro kommun på ett seminarium om städers varumärken. Örebro frågade en panel med ”experter” om hur man skulle göra för att bygga ett varumärke som attraherade boende. Viggos svar var att alla vissa städer får finna sig i att inte finnas om femtio år. Så var det med det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Personliga Björklund, jo jag tackar jag... Stackars Örebroarna - det som är en så fin liten stad, med vackra gamla byggnader och mysig stämning. Skulle man kanske stöd-bo i Örebro bara för att? Nja...
SvaraRaderaSådär kul va... Nä, mina storstadstassar klarar nog inte det...
ja, nu när Viggo sagt så är det nog säkrare att stödbo någon annan stans. Känns lite kört nu när domen redan fallit. Så att säga
SvaraRadera